fredag 30 november 2012

I ettornas verkstad bygger de ekor

Nytt är att förstaårseleverna får bygga platt-ekor med klinkbordläggning. Det är ju kul. När jag var förstårselev 1994 fick vi hålla på med skolans befintliga båtar samt göra reparationer och bordbyten. Vi fick ju även göra en uppmätning, men ändå kändes det som en väntan på andra året då vi fick börja med ett nybygge. Båtbyggarkursen Skeppsholmens Folkhögskola

Det var 4 elever på ena ekan och 3 elever på andra ekan.

Här är akterspegeln och  den klinkade bordläggningen med ett litet knä.



Ett kanske för stunden vilande projekt i ettornas verkstad.

torsdag 29 november 2012

Båtbygge på Skeppsholmen och Detroit stad


I pinande blåst och regn begav jag mig till Skeppsholmen i tisdags, nostalgiska båtbyggare var inbudna till "Öppet Forum"  I verkstan kunde ag se båtarna som byggs. Här är en Sätteka som ser ut att vara en Blekingeeka kölsträckt. Läs om Båtbyggarkursen skeppsholmens folkhögskola


Denär en replik på ett bygge omkring 1910 av båtbyggare Petter Håkansson, Blekinge.


Denna båt byggs i klinkad ek. De höll på med första bordet.


Akterstäven


Finjustering av första bordet, sambordet till Sättekan


Sprisegel ska båten ha.


Ett hyreshus med stukaturer och ädla träslag från 1920-talet som övergivits

"Öppet Forum" var en föreläsning i Segelsömmarsalen. Tjärdoften låg tung i salen. Det märker man bara när  man själv inte doftar tjära. Jan Jörnmark docent i ekonomisk historia och fotograf, som specialiserat sig på övergivna platser, berättade om sin senaste bok "Avgrunden". Den handlar om Detroit som byggdes på 1920-talet i samband med bilindustrin. 65 procent av befolkningen har övergivit staden, och byggnaderna står kvar förfallna men inte moderniserade sen de byggdes. Ett fantastiskt kulturarv som skulle kunna renoveras till sitt ursprung och bli en pärla.

Här är en övergiven damfrisering i en skyskrapa

47 procent av befolkningen är analfabeter och kriminaliteten är enorm. När Jan kom dit 2009 vågade han bara gå ur bilen 4 timmar på 3 dagar. Han var helt enkelt rädd för att bli rånmördad.

onsdag 28 november 2012

En femårings ridlektion



Engla och jag fick rykta dvs borsta samt kratsa hovarna innan ridlektionen. Bamse var en riktigt snäll häst som Engla 5 år handskades vant med. Hon har ridit den här terminen i Trosa ridsällskap. Handgreppen kändes fortfarande hemtama för mig efter 40 års hästfrånvaro. 



De red både halt och trav. Bamse var lite trög att få igång i traven. Sen skulle de små eleverna vända snett igenom och vända rätt upp i manegen. Jag som hade långkalsonger på blev riktigt svettig när jag sprang bredvid. Efter lektionen var det praktisk teori. Vi fick lära oss att lägga på ett täcke. Nu för tiden har ju hästar täcke på sig utomhus för att inte bli så smutsiga och antagligen för att de ska hålla sig varma, för de är rakade kort, förutom där sadeln ska ligga. 
När vi kom hem lekte vi häst och Engla kom ihåg precis hur man skulle lägga på täcket på farmor. 

tisdag 27 november 2012

Sjönålen och Kråmö

Tomas föräldrar skötte Kråmö semesterby. Sjönålen är byggde 1985 av Gunnar Sundberg i Västerljung och Tomas pappa Jack. Den var en efterföljare till träbåten som fiskebåt och transportbåt mellan Kråmö semesterby och Trosa. Bilden är från Tomas blogg.

Det här måste ju vara Sjönålen som jag fotograferade i Trosa i oktober utan att jag visste om det. Det är dykarklubben i Gnesta som har den liggande i Trosa under vintern. 


Kråmö semesterby tagen ifrån hemsidan. Jag minns att på Kråmö fanns en bofast gubbe med häst och en hund som vi var så rädda för.

måndag 26 november 2012

Den tuffa fiskebåten Skrutten


Fiskebåten Skrutten, en tuff fiskebåt  med tufft namn byggd 1898. Jag har fastat för den här fiskebåten och har i många år tänkt på den. Jag vet inte varför, kanske för dess vackra form. Jag minns att Tomas och hans bror hälsade på oss med, då vi låg på redden utanför Kråmö. Tomas pappa Jack var fiskare i Trosa och det här var Jacks fiskebåt. Namnet Skrutten påminner mig om mitt Gotlandsruss Skrutten jag körde på Visbytravet som ung med. Bilderna är från Tomas blogg Tomas båtbygge Där kan man läsa om och se Skuttens förvandling genom åren och hur den gått i släkten. En fantastisk berättelse och bildsvit som Tomas skulle kunna utveckla.

Tomas föräldrar skötte Kråmö semesterby. Jag minns att de körde ut gäster som hyrde stugor där, i den här träbåten. Vi kunde köpa mjölk och fil av dem och godis till barnen. Då var det fest!

söndag 25 november 2012

Tomas båtbygge

Tomas skickade i förrgår en vänförfrågan på facebook. Han är uppvuxen på Kråmö på somrarna, där vi varje sommar ankrade upp. Det var en härlig stämning som hans pappa och mamma spred runt Kråmö. Tomas gick ett år på Skeppsholmens folkhögskola samtidigt som jag gick där 1995. Det här tror jag är Kjellbergsekan som Tomas byggt, bilden är från Tomas Bäcks blogg. Tomas båtbygge  


fredag 23 november 2012

Hattens Dag

                      
Vi var på Malmen vid Medborgarplatsen på fredagkvällen och firade hattens dag. Jag hade på mig min första hatt som jag sytt själv. Det känns ovant att inte ha blåställ utan hatt.




Här är modisten Kerstin Carlefalk i sin coiffe(liten hatt). Hon gör så fantastiska kreationer och är min läromästare med devisen att det bara är fantasin som begränsar. Jag har mest sytt det jag kallar vardags-coiffer, små hårprydnader jag kan ha till vardags.  Kerstin som driver Hattelje´n



Det var i princip kolmörkt på Malmen där vi åt, så mina bilder blev urdåliga tyvärr.

Intervju med Göran Hernlund del 8

Fortsättning på min intervju 2005: Envishet är min goda egenskap och min dåliga. Jag vill bestämma. Det brukar bli som jag vill. Redan när jag var fackligt verksam tyckte jag att bara arbetsgivaren har rätt att bestämma, men de sa redan då att jag alltid får som jag vill.
Det finns många solskenshistorier från Skeppsholmens folkhögskola. Norska Berit som gick på Skeppsholmen, fick inte köpa ritningen till Oselvan från företaget i Norge som bygger båtarna. Den manlige kompanjonen och jag fick köpa den. Nu är Berit som de inte trodde skulle klara att bygga båten anställd i företaget.


Jag, Annelie som intervjuat Göran så inspirerad av Görans engagemang, och att ingenting är omöjligt. Den devis han gav mig för 10 år sedan, altså första gången jag gick på Båtbyggarlinjen var ”Den som kan minst lär sig mest”.

torsdag 22 november 2012

Intervju med Göran Hernlund del 7


Fortsättning på min intervju 2005: Skolan har dragit åt svångremmen och nu dras den åt 2 hål till. Det går inte att trampa i samma hjulspår. Egentligen skulle vi bygga stora båtar nere i Briggens lokaler, nu när Briggen ska flytta ut i höst. I de nuvarande lokalerna skulle byggas ekor och kanoter Bygga en mindre galär vore roligt.


Fortsättning på min intervju 2005: Jag gillar att ha mycket planer och projekt. Skolan har en filial, torpet. Kronan ger sig av från Korsö, Sandhamn. En tanke vore att flytta ut båtbyggeriet och bygga storbåtar istället för som nu, vara hopträngda och kippar efter luft. Mer verksamhet med båtarna som skolan behåller skulle behövas. Nu har vi just startat Skeppsholmslaget, en allmogebåtsförening som skulle kunna nyttja båtarna under sommaren.

Sen är det körsången varje tisdagskväll, som jag aldrig missar.

onsdag 21 november 2012

Intervju med Göran Hernlund del 6

 Storbåten Kajsa-Lisa som Göran ritat.

Fortsättning på min intervju 2005: Jag har ritat en ”storbåt” också. Ålänningarna som jag umgåtts en del med har byggt nya ”storbåtar”. Det finns likheter mellan Stockholms skärgård och Åland och så är det är en lagom storlek. Användes till småfrakter. Tar mycket folk, tog nästan 25 personer på Vinden Drar. Många moderna båtar har för små segel. På Sofia- Linnea, som är den största nu levande i piggsläkten går seglet inta att reva. Storbåten som fick namnet Kajsa-Lisa väger med barlast bara 4 ton, har 65m2 segel. Kul vore det om det kommer fler storbåtar. En brandman har köpt en ritning på storbåten. Jag hoppas att utlägget i fören som trillat bort på Kajsa-Lisa ska gå att finna på den båten
Jag har byggt 35 båtar, mest kravell.1988 byggde jag senaste båten, min egen sillabåt.. Moderniserad måste jag erkänna.
Jag är hemskt sugen på att bygga. Det går inte att jobba ihop med eleverna, jag får inte tiden att räcka till. Det är så mycket runt omkring, Sofia- Linnea, Briggen samt nu senast Stockholms Sjögård som består av maritima föreningar som vill göra ett maritimt centrum i Stockholm.
Kajsa-Lisa

tisdag 20 november 2012

Intervju med Göran Hernlund del 5


Jag vid Mellanökan jag och Viktor byggde 2005 som Göran ritat
Tvilling-mellanökan Cissi och Magnus byggde 2005

Fortsättning på min intervju 2005: Nu är mellanökor häftigast. De ligger inte i vattnet, utan på, svävar.
De seglar väl.Det som är funktionellt och bra tycker man är vackert, gäller även kaffekoppar och bestick.
Jag vill göra en ny klass av allmogebåtar. Det vore kul om ungar blir intresserade. Första båten finns på västkusten. 2 tjejer ville bygga en mellanöka. Jag lovade att rita en över sommaren.
I och med de stora avstånden i Stockholms skärgård slog motorerna igenom väldigt fort här. Folk slutade ro och segla. Därför finns det inga kvar. Det fanns alltså ingen bra förebild. Jag kunde ha gjort kopia av Börje Anderssons båtar eller ”Sjöfröken”. Bröderna Eriksson bygger också mellanökor.
En skatt, en mellanöka i förmultnande tillstånd hittades på Harö. En kopia byggs nu på skolan. Jag såg en på södra Ljusterö när jag under gymnasietiden körde buss. Senare fanns bara lite av förstäven kvar.
Stäven fallande, då är det lättare att gå i land på klippor. Ganska mycket köl i aktern har alla mellanökor. Borden står upp i aktern. Mellanökan jag ritade seglade förbaskat bra.

 Stäven fallande, då är det lättare att gå i land på klippor. Ganska mycket köl i aktern har alla mellanökor. Borden står upp i aktern. Mellanökan jag ritade seglade förbaskat bra.

måndag 19 november 2012

Intervju med Göran Hernlund del 4, WCS från USAs west coast


Fortsättning på min intervju 2005: Började lite försiktigt på Skeppsholmens folkhögskola. Vikarierade ett par dagar i veckan i två omgångar. 1991 fick jag efter tjat starta en riktig båtbyggarlinje
Jag har lärt mig av gamla farbröder födda på 10 och 20- talet. De lärde ut gamla traditioner som håller på att dö. Jag vill inte att vi ska missa något av de gamla traditionerna. Om jag säger att någonting ska vara på ett visst sätt, kan det vara svårt att förklara varför det ska vara just på det sättet. Det är sprunget ur en tradition sedan många hundra år.


Jag var trätokig från allra första början och lär mig fortfarande nya saker om trä varje år. Träslag är så olika, har så olika egenskaper, är levande och vackert. Träbåtar är så vackra. På de senaste 1000 år sedan har inte klinkbygget förändrats. Det var klart för 1000 år sedan, fulländat! Vackert, levande och fulländat! Så vackert att man faller i trans. Men min smak har förändrats. Tidigare var snipa det häftigaste som fanns.


Min Nordlandsbåt är också en snipa som ligger bredvid en snipa.


Nu är West Coast Swing helgen över. Fullspäckad med turer, så mycket teknik att jag inte ens blev svettig. Jag har ju dans som rolig motion och älskar att bli svettig. Allt var på engelska och jag förstod så gott som allt och hängde med.

söndag 18 november 2012

Intervju med Göran Hernlund del 3


Göran och Kristina
Fortsättning på min intervju 2005: Så började jag på Kronans varv på Rindö, jobbade där i 16 år. Där var 50 man och en härlig stämning med många yrkesgrupper. Där fanns specialister till allt såsom fartygsplåtslagare, drevare, båtbyggare, elektriker och svetsare. Jag engagerade mig i facket, blev ordförande i civila LO- facket. Kronan hade träbåtar, på grund av att de inte var magnetiska. Militären var även duktiga att köra på grund. Ibland fick jag åka ner till Nya Varvet i Göteborg vid stora grundstötningar. Nybyggnationer var bara småbåtar som is-ekor. Där gjordes även reparationsjobb på civila båtar som en del trätrålare från Gävle som var där för bordbyte. De brukade hålla till vid Rådmansö och fiska
Jag bodde i Täby ihop med en kvinna i 7 år. Träffade Kristina 1979. Vi har 2 barn födda 1980 och 1982. Förut hade jag alltid hund.
Jag har faktiskt jobbat med att bygga plastbåtar också. Byggde plugg. Det skulle bli en ny båtmodell.
Gjorde en plastbåt på en helg. Kanot till ungarna gjorde jag också över en helg. Det finns ingen känsla i plastbåtar. Det märks på andra människor också, som faktiskt smeker träbåtar.

lördag 17 november 2012

Intervju med Göran Hernlund del 2, West Coast Swing läger


Fortsättning på min intervju 2005: Efter ett år åkte jag upp till Stockholm och träffade rektorn för Södra Flickläroverket som skulle göras om till Samskola. Han hade skickat böcker till mig på sjön. Nu fortsatte jag plugga ämne för ämne, jobbade som chaffis och tog studentexamen.
Började sen på Båtbyggarskolan på Vaxholm, Rindövarvet. Den flyttade sen till Häggvik. Där var Gösta Johansson legendarisk lärare.
Jag tog ledigt sista veckan från skolan och började på Tynningö varv. På Storö 34- båtarna gjordes reparationer och bottenbyte. Bottnarna frös sönder. Vid den tiden bodde jag i Täby. Det blev besvärligare och besvärligare att få ut lönen.
Jobbade några år i Åkersberga, Kungsängsvarvet. Ägarens son satt och ritade båtar för glatta livet, motionsroddbåtar, motorseglare, katamaraner och 12 man.byggde. Det gjordes för många olika modeller, så varvet gick i konkurs. Jag jobbade ihop med Lasse där, jag är lång och vänsterhänt, Lasse liten och högerhänt, så vi passade perfekt att jobba ihop.
Vi fortsatte att jobba ihop efteråt. Tog jobb ihop men hade var sin firma. Det var inte så roligt med egen firma, jag tycker om att jobba med folk.

West Coast Swing läger i helgen. Här är ett You Tube-klipp med lärarna. Ikväll lärde vi oss lika mycket på 2 timmar som man lär sig på en nybörjarkurs på 6 ggr.

fredag 16 november 2012

Intervju med Göran Hernlund,kontruktören och inspiratören del 1


Intervju 2005 med Göran Hernlund, min inspiratör. Han var min lärare när jag gick på Skeppsholmens båtbyggarlinje 1995 och 2004

Göran Hernlund berättar: Jag föddes på söder 1945 och jag är tillverkad i en båt, en skärgårdskryssare. Det var mitt fel att mina föräldrar var tvungna att gifta sig. Farsan var sjöman ett tag, född i Kivik. Han hade en blekingeeka, Bombi-bitt. Jag var hos farmor varje sommar i Kivik.
Jag var 12 år när jag sa till farsan ”Jag vill bli båtbyggare”. Farsan var så opraktisk och trodde att jag också var det. ”Tjäna pengar på något annat istället” sa han.
När jag var 6 år byggde jag en flotte. Seglade mot Bornholm i siktigt väder. Satt på en pinnstol och hade ett lakan som råsegel. Halvvägs på kvällen blev jag hämtad förtäljer historien.
Efter ett år på gymnasiet gav jag mig ut till sjöss i 3 år, varav Jonsson linjen i 2 ½ år, då mest på Sydamerika. Jag var 16 år när jag gav mig ut. Lumpen gjorde jag när jag kom tillbaka. Blev kustartilleriet för jag var för lång för att ligga i båtar. Jag hade träffat en tjej i Brasilien. Åkte tillbaka och letade efter henne, men hittade henne inte. En matros sa ”Gå i land annars blir du fast”.

Jag bosatte mig hos farmor i Kivik, hon hade huset längst ner mot hamnen. På hamnplanen fanns en båtbyggare, Henry. Åt honom började jag jobba. Jag fick inte så mycket betalt så jag lånade en åla-homa som jag fångade ål i och sålde. På det sättet fick jag pengar att leva av. Henry gjorde blekingeekor, bukiga med liten akterspegel, svart-tjärade. Han var grinig, berättade inte så mycket om hur han gjorde

torsdag 15 november 2012

Fjärilshuset för en treåring

Djungeln var ingenting jämfört med prinsessor tyckte barnbarnet Ingrid. Affären med leksaker var irriterande stor tycker jag. Fjärilshuset är öppet även på måndagar då de flesta museer är stängda. Det är positivt.


Fjärilarna som kommer ut ur sina puppor var spännande för mig

.
Att få mata fiskarna kl 13 var kul, men det gäller att inte kasta i alla pellets på en gång så som vi gjorde.

onsdag 14 november 2012

Kravellbygge sid 7, sista sidan, fastsättning av bord med fri kant


Detta är sista sidan om fastsättning av bord. Detta är för skutor, men principen är den samma för mindre kravellbyggda träbåtar. Jag ska publicera lite fotografier som kommer åskådligöra det hela lite mera.

tisdag 13 november 2012

Badrumsfläkt och Kravellbygge sid 6, fastsättning av bord med fri kant



Nu har dotterns fläkt fått en ny motor. Det är ju alltid lite knepigt att läsa beskrivningar, men det gick bra. Kan det vara förklaringen att det samlats för mycket damm som gjort att motorhöljet spruckit? Det gäller att rensa någon gång i halvåret.

måndag 12 november 2012

Kravellbygge sid 5, bord med fri kant


Här kommer ytterligare berättelse om att sätta upp bord med fri kant. Totalt är pamfletten 7 sidor.

söndag 11 november 2012

Dubbdäck och Kravellbygge sid 4, bord med fri kant


Har man som jag en gammal "traktor" som är så snäll och har gått i många år, då behövs dubbdäck. För 2 års sedan hade jag dubbfria vinterdäck och halkade omkring med. Det allra viktigaste är säkerheten när jag kör barnbarnen.


Fortsättning från föregående dag om att tillverka bord med fri kant.