Göran Hernlund berättar: Jag föddes på söder 1945 och jag är tillverkad i en båt, en skärgårdskryssare. Det var mitt fel att mina föräldrar var tvungna att gifta sig. Farsan var sjöman ett tag, född i Kivik. Han hade en blekingeeka, Bombi-bitt. Jag var hos farmor varje sommar i Kivik.
Jag var 12 år när jag sa till farsan ”Jag vill bli båtbyggare”. Farsan var så opraktisk och trodde att jag också var det. ”Tjäna pengar på något annat istället” sa han.
När jag var 6 år byggde jag en flotte. Seglade mot Bornholm i siktigt väder. Satt på en pinnstol och hade ett lakan som råsegel. Halvvägs på kvällen blev jag hämtad förtäljer historien.
Efter ett år på gymnasiet gav jag mig ut till sjöss i 3 år, varav Jonsson linjen i 2 ½ år, då mest på Sydamerika. Jag var 16 år när jag gav mig ut. Lumpen gjorde jag när jag kom tillbaka. Blev kustartilleriet för jag var för lång för att ligga i båtar. Jag hade träffat en tjej i Brasilien. Åkte tillbaka och letade efter henne, men hittade henne inte. En matros sa ”Gå i land annars blir du fast”.
Jag bosatte mig hos farmor i Kivik, hon hade huset längst ner mot hamnen. På hamnplanen fanns en båtbyggare, Henry. Åt honom började jag jobba. Jag fick inte så mycket betalt så jag lånade en åla-homa som jag fångade ål i och sålde. På det sättet fick jag pengar att leva av. Henry gjorde blekingeekor, bukiga med liten akterspegel, svart-tjärade. Han var grinig, berättade inte så mycket om hur han gjorde
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar